Skalbaggar till nytta & gissel

SKALBAGGAR TILL NYTTA & GISSEL:

Många skalbaggar är otroligt vackra med fantastiska färger och mönster. En del av dem är till stor hjälp i kampen mot skadedjur men i släktet finns även förödande växtätare.

Runda hål i bladen och skarpa jack längs bladens kant är tecken på att en växtätande skalbagge eller skalbaggslarv varit i farten. Starka käkar ger dessa typiska gnagskador med skarpa kanter.

Växtätande skalbaggar finns främst bland bladbaggar, bladhorningar och vivlar.

FÄRGSTARKA BLADBAGGAR

Lilioceris Chrysomelidae Locmaea Lepturoboscacmfl

Den röda liljebaggen, Lilioceris lilii, och dess larver äter glupskt av liljornas blad. Var uppmärksam tidigt på säsongen så har du stor chans att stoppa liljebaggen från att lägga sina ägg bland liljorna.

Ibland misstar man lökbaggen, Lilioceris merdigera, som ser nästan likadan ut som liljebaggen, men har rött huvud och röda ben, till skillnad från liljebaggen som bara är röd på skölden. Ben, huvud och antenner är svarta.

En annan röd bagge men med rundare form är aspglansbaggen, Chrysomela populi, vars larv älskar bladen på vide, pil och sälg. Den är inte vanlig i trädgården men om den visar sig så är det ingen anledning till panik.

Några bladbaggar som däremot är mer glupska är pilglansbaggen, Phratora vitellinae, och sälglövbaggen, Locmaea caprea, vars larver kan äta rejält på träd och buskar i salix- och poppelsläktet.

Ser du en ganska stor grön bagge så är det kanske den mindre vanliga gröna blombocken, Lepturobosca virens, som trivs bland trädgårdens blommor. Larverna utvecklas i veden från döda tallar och granar och den minskar i antal när tillgången på gamla träd blir mindre. Ge den en fristad i din trädgård.

Släktet långhorningar, Cerambycidae, med sina långa antenner är inget att oroa sig över, snarare ska vi värna om dem. Deras larver lever i huvudsak på gammal multnande eller död ved. Som fullbildade skalbaggar suger de i sig pollen och nektar ifrån trädgårdens blommor.

SNABBA JORDLOPPOR

Phyllotreta Batophila Byturus mfl

Mängder av små gnaghål på kålbladen är spår efter jordloppan, små bladbaggar med kraftiga bakben som hoppar högt och snabbt. De angriper i första hand olika kålsorter, rucola, rädisor och kan även ge sig på hallon, jordgubbar och prydnadsväxter(krasse, stockros, lövkoja). Är försommaren torr ökar risken för angrepp eftersom jordloppan trivs bäst i torrt väder.

Kålväxter brukar angripas av den vågrandiga jordloppan, Phyllotreta undulata, som är svart med gula ränder.

Andra är svarta jordloppan, Phyllotreta atra, vanlig i södra sverige.

Hallon angrips av den lilla hallonjordloppan, Batophila rubi, som är svart och har rödaktiga ben. Även jordgubbar, björnbär och smultron kan angripas av den. En klen tröst är att dessa äter bladen men inte bären.

Bären på hallon äts däremot gärna av hallonängern, Byturus tomentosus. Hallonängern söker sig till blomknopparna där den lägger äggen. Försök att hindra hallonängerns larv från att krypa ner i jorden där den övervintrar och förpuppar sig.

STORA BLADHORNINGAR

Scarabaeidae

Bladhorningarnas, Scarabaeidae, larver utvecklas under jord där de lever på rötter från växter. De förekommer även i komposter, gödselhögar och träd.

Förr var Ollonborren, Melolontha melolontha, en plåga i södra Sverige men idag är problemet mindre även om den ljusa, tjocka larven kan göra stor skada på rötter.

När det gäller gräsmattor är de vanligaste skadedjuren Trädgårdsborren,Phyllopertha horticola, och Pingborren, Amphimallon solstitiale. Pingborren är släkt med ollonborren, men är mindre. Torra fläckar i gräsmattan brukar vara ett säkert tecken på larverna ifrån dessa två skalbaggar. Vuxna skalbaggar gnager gärna på blad från blommor, buskar och träd. I juni eller juli svärmar insekterna och lägger sina ägg i gräsmattan där larverna kläcks och ibland lever under lång tid, ibland flera år. Fåglar som trastar, kråkor och skator är bra hjälpmedel för att få bort lite larver. Förutsatt att man står ut med hackande i marken som skadar gräsmattan något,

I familjen ingår också arter som inte gör någon skada alls och det är till exempel Guldbaggen, Cetoniinae, som trivs bland blommor och fruktträd på jakt efter frömjöl och nektar. De båda skimrande sorterna gräsgrön Guldbagge, Cetonia aurata, och olivgrön guldbagge, Potosia cuprea, är stora ca 2cm, är sagolika inslag i trädgården. Deras stora tjocka larver lever ofta i komposthögar och käkar multnande växtmaterial. Förväxla dem inte med andra larver som gör skada, utan låt dem leva och frodas, Lär dig hur de ser ut så du kan känna igen rätt larv.

KANTGNAGANDE VIVLAR

Curculionidae

En familj skalbaggar som är vanlig i trädgården är vivlarna, Curculionidae, som känns igen genom att huvudet har en förlängd form till ett snyte. Antennerna har ett klubblikt utseende.

Öronvivlarna, Otiorhynchus, är en grupp arter som kantgnager blad på ett speciellt sätt och även lämnar efter sig runda hål. Favoritväxter som drabbas är rododendron, murgröna, syren, liguster, rosor och jordgubbsplantor. Öronvivlen är nattaktiv. De håliga bladen ser lite trista ut men den största skadan förorsakas av larverna som lever på rötterna. Blomknopparna kan förstöras helt av vissa arter som däri lägger ägg och låter larverna utvecklas där.

Jordgubbsviveln, Anthonomus rubi, är ett bra exempel, den äter blad och knoppar och lägger ägg i blomknopparna som de sedan biter av så att de torkar och faller till marken. Även hallon kan drabbas på samma vis och kallas då Hallonblomvivel.

NYTTIGA SKALBAGGAR

Coccinella Carabidae

Vanligast är den sjuprickiga nyckelpigan, Coccinella septempunctata, som är nyttig i trädgården. Både larver och vuxna insekter äter mängder av bladlöss och andra insekter. Under senare år har harlekinnyckelpigan, Harmonia axyridis, börjat synas i Sverige och man befarar att den kan konkurrera ut andra europeiska nyckelpigearter. Den äter bladlöss och används i skadedjursbekämpning, men har visat sig ha ett aggressivt beteende som kan tränga undan andra arter. Harlekinnyckelpigan är stor och har oftast orangefärgade täckvingar med många svarta fläckar i olika storlekar, huvudet är vitt och svart. Larven lever i barrskogar,

Jordlöparen, Carabidae, hjälper till att hålla skadedjur borta från trädgården. Både larverna och vuxna skalbaggar äter flugor, fästingar, larver och snigelägg. Jordlöparen är nattaktiv. De flesta arter i familjen är svarta eller metallfärgade.

FUKTÄLSKANDE GRÅSUGGOR

Isopoda

Gråsuggan, Isopoda, är ett kräftdjur anpassat till ett liv på land. Den andas med gälar och behöver fuktig miljö. Gråsuggan är inget större hot i trädgården om du inte hittar den i ditt växthus, då ska du se upp för den gnager på färska rötter och äter gärna gurk- och tomatplantor.

TIPS & RÅD:

TIPS OCH RÅD

Var uppmärkas när du bearbetar jorden för det är ofta då man upptäcker skalbaggens larver. Plocka bort ägg och kläm ihjäl larver och skalbaggar som gör skada, men var rädd om harmlösa arter. Liljebaggarna jagas bäst tidigt på säsongen.

Genom att täckodla bär- och grönsaksodlingar hindras jordloppor, vivlar och andra skalbaggar ifrån att göra stor skada. Håll grönsakslandet fuktigt under duken så trivs inte jordlopporna som vill ha det torrt och varmt. Det är också bra att luckra upp jorden runt plantorna. Aska eller algkalk på bladen kan hjälpa till att hindra deras framfart.