Frösådd & Förökning
"Barnkammaren"
PERENNER är trädgårdens stöttepelare. Att välja perenner är som att måla en tavla, men det går inte att kludda hur som helst. Det gäller det där med kontrastverkan i form och färg.
Perennerna är trogna vänner som snällt kommer igen år från år. Det vill säga om de får rätt växtplats och skötsel.
Tumregeln vid förökning av Perenner:
Växter som blommar på våren delar man under sensommar & höst.
Växter som blommar under sensommar & höst delar man på våren.
Lycka till!
"Alla morgondagens blommor finns i dagens fröer"-Indianskt ordspråk
Frösådd
Vanligen sår man perenna växter i maj-juni i såjord. Ställ sådden ute i lite skyddat läge som t.ex. intill garage, komposten eller annat ställe som är vindskyddat och i lite skugga. När plantan har fyra till fem blad är det dags att skola om i egen kruka och kanske redan under hösten eller helst kommande vår, plantera ut dem.
Just nu är det populärt med perenner som blommar första året, med sådd i januari och utplantering i juni. Resultatet brukar bli si så där om man inte har växthus. Onödigt att krångla till det om man inte har jättebråttom.
Prästkrage, förgätmigej, akleja, vallmo och malvor är några perenner som jag plockar frö av under hösten och sprider ut lite varstans i rabatterna. Där får fröna sedan ligga tills våren kommer och förhoppningsvis gror några frö. Moder natur får själv välja var hon vill att dessa sköna växter ska sätta ner bopålarna.
Under hela sommaren och hösten plockar jag fröer från mina perenner och sparar en del i små burkar som jag förvarar i uthuset. Där får fröna ligga i mörker och kyla tills det är dags för sådd. Det är långt ifrån allt som gror och vissa perenner har jag inte lyckats fröföröka ännu.
Ofta köper man fröpåsar i handeln på våren och hur som helst så tänker jag inte nämna mycket mer om frösådd utan rekommenderar att du läser på fröpåsen du köpt, för där står allt man behöver veta.
Till mina främsta fröfavoriter hör Ringblomma, Solros, Rosenskära, Jungfrun-I-det-Gröna och Gurkört. Enkla att sköta, kräver inte mycket pyssel och de blommar länge. Sköter sig själva.
Avläggning
Vårginst är lätt att föröka genom s.k. avläggning. Böj ner en ung gren som aldrig har blommat och täck med jord. Lägg på en sten om grenen vill åka ur jorden. Efter ett till två år har grenen slagit rot och bildat en ny planta. Knäcker man skottet en aning eller skårar det något, skadas det, vilket kan stimulera rotbildningen.
Krusbär, vinbär, blåregn, kaprifol, pipranka, murgröna, klätterhortensia och olvon är några växter som du kan försöka dig på avläggning. Björnbär ska också kunna förökas genom avläggning om du sticker ner skottspetsarna i jorden.
Delning
Dela fleråriga örtartade växter på våren eller hösten. Antingen gräver du först upp plantan som ska delas eller så tar du en vass spade och delar av plantan direkt i jorden till mindre delar.
Exempel på Örtartade växter som kan delas är aster, astilbe, blåklocka, daglilja, kattfot, klint, löjtnantshjärta, riddarsporre, stormhatt och vårkrage.
Även några vedartade växter kan förökas genom delning: kerria, rönnspirea, snöbär och syren.
Vissa plantor som har rotstock måste delas med kniv som till exempel iris, bergenia och rams.
Växter med grova rötter som t.ex pioner, rabarber, dagliljor och iris är bäst att gräva upp, rensa bort den mesta jorden och sedan försöka lirka isär dem.
Revplantor
Jordgubbar är proffs på att sätta utlöpare. Av en jordgubbsplanta kan du under en säsong få upp till 4-5 revor/utlöpare att sätta på fler ställen.
Rotbitar & Rotskott
Växter som skjuter skott från knoppar på rötterna kan förökas med rotbitar. Exempel är silverbuske, havtorn, kerria, poppel, rönnsumak och icke att förglömma Hallon. Många av dessa växter skjuter även upp rotskott som du kan gräva upp och planteras som nya plantor. Vitsippor och nävor har långa jordstammar som skjuter nya skott.
Själv har jag en höst tagit 2 rotskott av rönnsumak som ville växa där jag inte ville, här fick moder natur ge sig. Nu står dessa två plantor i vars en kruka intill uthuset och det ska bli spännande till våren och se om de har överlevt och vill växa. Facit våren 2011: nix de vill inte växa. Inget liv i plantorna. 2012 gjorde jag ett likadant försök och facit våren 2013: nix. Märkligt!?..jaaa lite..
Sticklingar
Klipp sticklingen ovanför ett blad eller bladpar. Ta helst ett skott som inte blommar. Klipp därefter bort toppen av sticklingen under ett blad eller baldpar, omkring 3-6 cm från toppen. Riv försiktigt av det nedersta bladet eller bladparet, neråt från toppen sett. Stick ner sticklingen utmed kanten i en kruka med såjord eller sandblandad jord. Man kan sätta fler sticklingar av samma sort i samma kruka. Blomknoppar som kommer under rotningen tar man bort.
Under försommaren är det oftast lämpligast att ta sticklingar. Sticklingen planteras ut när den är stor nog, helst under tidig höst eller vår.
Aster, höstflox och krysantemum är typiska växter som förökas med sticklingar.Som jag nämnt tidigare ovan så är liguster den enda växt jag ännu lyckats ta sticklingar av som vill växa.
Det finns hur mycket olika sticklingar som helst - stam- blad- bryt- topp- och rotsticklingar.
Provar just nu med att försök få sticklingar av benved att rota sig. Får se hur det går till våren...facit 2013: gick sådär..lever ja, men ingen tillväxt ännu (läs Juni)....facit 2014: lever ännu och är nu utplanterade i några rabatter. Hoppas de rotar sig och börjar visa tillväxt till våren 2015. Facit 2015: lever gör de men ingen tillväxt. Får väl stå kvar till nästa år...facit 2016: svag tillväxt.
Sticklingar på hortensia har jag i växthuset under vintern 2015 och hoppas på tillväxt under 2016. Vinterförvaras i kruka i växthuset under vintern 2016....lite svag tillväxt under sommaren 2016. Vinterförvarar i växthuset. Svag tillväxt under våren och försommaren 2017.Kom en sen frostknäpp när jag flyttat ut och avhärdat hortensiorna så de dog nästan helt och blomklasarna blev bruna och torra så nu är de historia. Åkte i trädgårdskomposten.