Golvet - Kompostering & Jord "Grunden"
Alla växter behöver näring, precis som vi behöver mat för att leva.
Komposten kan jämföras med människokroppen:
båda behöver syre, varierad kost och en bra plats att bo på för att trivas och fungera som bäst.
"Jag skyfflar hellre jord än snö"-Anonym vintertrött
Kompostmaterial
Nu talar vi kompostspråket och då gäller "grönt" material och "brunt" material. I vars en sida på skalan.
Många saker du komposterar är oftast något mitt emellan dessa två ytterligheter, dvs. "grönbrunt" material.
"Grönt" material = mjukt, färskt material som gräsklipp, köksavfall och små ogräsplantor. De tillför kväve och skyndar på processen.
"Brunt" material = hårdare material som gammalt växtmaterial och kartong. De bryts ner långsammare vilket ger struktur till komposten och håller kvar luften i den och ger volym till den färdiga kompostmullen
.Fyll din kompost med lika delar grönt som brunt material. Då bör allt fungera smidigt och resultatet blir fin kompost.
Vatten
Helst ska komposten kännas fuktig, men den får inte vätska sig när du kramar den i handen. För mycket vatten ger syrebrist till mikroorganismerna och för lite fukt i behållaren gör att komposteringen avstannar.
Grönt material innehåller mycket vatten och brunt material innehåller lite vatten så en blandning av båda är viktig. Lägger du torrt material i komposten så bland upp med grönt material eller vattna det innan.
Luft
Bygg in luft i komposten med hjälp av brunt material. Om du har ont om brunt material i trädgården så tillför äggkartonger, tomma toarullar, hopknölad wellpapp och tidningspapper. Ofta grundar man med ett lager kvistar och grenar i botten av behållaren så luften kan strömma uppåt.
Skulle förmultningen avstanna pga. syrebrist kan du få igång den igen genom att "lufta" innehållet på olika sätt: -Ett kvastskaft som du gör hål med ända ner till botten om möjligt eller en luftningsstav tillför luft. -Blanda om allt innehåll igen. Det kallas för att "vända" komposten.
Värme
Naturligtvis påverkas komposteringsprocessen också av omgivande temperatur. När det blir kallare avstannar den och när det är varmare så går det snabbare.
Du kan till viss del påverka temperaturen genom olika placeringar av komposten. I sol eller skugga.
Val av kallkompost eller varmkompost påverkar ytterliggare hastigheten av nedbrytningsprocessen.
VarmKomposten
Om du har tid, utrymme och den stora mängd material som krävs är detta ett väldigt bra sätt att tillverka kompost på. En välskött varmkompost kan på bara tre månader producera kompost.
Om detta ska vara möjligt måste du fylla behållaren vid ett och samma tillfälle med en lämplig blandning av material som är i småbitar. Stora mängder material måste finnas tillgängliga på en gång. Du kommer också att behöva vända komposten flera gånger.
Fördelen med en Varmkompost är den relativt snabba processen, mer benägen att ta kål på ogräsfrön och utrotar många sjukdomar.
KallKomposten
En fungerande kallkompost kräver minimalt med skötsel. Material kan läggas i om och när det finns tillgängligt.
Kallkompost är en relativt långsam process. Den är mindre bra på att ta kål på ogräsfrön och utrotar en del växtsjukdomar. Det kan ta över ett år, ibland upp till två år att framställa användbar kompost.
Kan jag lägga det i komposten?
Kan jag lägga det i komposten? (obs detta gäller ej för maskkompost!)
"Grönt" material som fallfrukt i rimlig mängd. Vegetabiliskt avfall ifrån trädgården och köket. Växtrester och vissna blommor. Gräsklipp. Teblad, tepåsar och kaffesump. Urin som späds ut med vatten.
"Brunt" material som majskolvar, växtrester som stjälkar, mossa, gammal halm, sågspån och hyvelspån, död ved som grenar, kvistar och buskar. Hår och pälshår, gödsel ifrån boskap i liten mängd. Kartonger som hushålls- och toarullar, äggkartonger och kartonger ifrån flingpaket om inte ett lager plast finns invändigt. Papper av låg kvalitet som skrynklas ihop innan det läggs dit.
"Grönt/Brunt" material som morötter, citrusskal, sjukdomsfria potatis- och tomatplantor, rabarberblad. potatisskal utan ögon, köpta blombuketter, krukväxter, väl blötlagt hö, avklippta kvistar av städsegröna växter, barrträd och lövträd. Gödsel ifrån boskap som är allätare/vegetarianer. Övrigt material som naturliga material t.ex. ull, bomull utan tryckta mönster på. Träaska från grillkol men använd inte aska från briketter.
! lägg inte detta i din kompost!kattsand, hund- och kattbajs, blöjor, animaliska produkter som benrester, kött- och fiskrester, mejeriprodukter, tillagade matrester och oljor, bröd, aska från kol och koks, sjukdomsangripet samt skadedjursangripet växtmaterial, ogräs både ettåriga och perenna, parkslide, städsegröna blad, höstlöv i stor mängd, tång, potatisskal och potatisknölar med ögon samt fallfrukt/äpplen i stora mängder.
Vem bor i komposten?
Nedbrytare på första nivån - bakterier och svampar.
När du lägger organiskt material i komposten finns det redan en del bakterier på ytan. När bakterierna smälter materialet bryts det ner i beståndsdelar och de förökar sig snabbt. Den första värmen i komposten kommer ifrån denna process. Olika bakterier är verksamma vid olika temperaturer. Först när bakterierna är klara med sitt arbete tar svamparna över.
Svamparna är aktiva under de sista stadierna av komposteringsprocessen när det organiska materialet har blivit i mer lättsmält form. Oftast är det nu som doften ifrån komposten får en behaglig, jordig doft. De flesta svampar lever på ytan av komposten.
Nedbrytare på andra och tredje nivån - de ryggradslösa djuren.
När växtmaterialets hårda cellväggar har brutits ned av bakterierna kommer större organismer fram som börjar tugga sig igenom materialet och bryter ner det på andra fysiska sätt. De vanligaste ryggradslösa djuren som finns i komposten är utan ben som t.ex. rundmaskar(nematoder), vita trådformiga ringmaskar samt kompostmaskar(som inte ska förväxlas med daggmaskar som lever i marken, inte komposten). Hittar du många ringmaskar kan det vara indikering på sur miljö.
Sniglar och snäckor är också viktiga i komposten. Sen har vi djur med sex ben som myror, hoppstjärtar(städare i komposten), borstsvansar(t.ex silverfisk), tvestjärtar, skalbaggar(t.ex jordlöpare), flugor och svampmyggor. Djur med åtta ben som spindlar(korsspindel, husspindel), harkrankar på sina långa skrangliga ben, skorpionliknande klokrypare och den stora gruppen av kvalster. Djur med fler än åtta ben som dubbelfotingar(tusenfoting) och enkelfotingar samt gråsuggor. Om du hittar många gråsuggor i komposten kan det betyda att den är för torr så du måste vattna eller tillföra mer grönt material.
Använda Komposten
"De bästa dagarna slutar med smutsiga kläder"-Okänd.
När är den färdig?
Komposten är färdig när den är mörkbrun och jordliknande och luktar gott och lite jordigt. Även om den innehåller lite klumpar och kvistar och äggskal som fortfarande går att urskilja kan du antingen använda den som den är, eller sålla den så att den blir mer finfördelad. Har du inte en roterande kompost eller har vänt komposten ett antal gånger under processen kommer inta all kompost att bli klar samtidigt. När det finns färdig kompost i botten av behållaren är det översta materialet bara delvis nedbrutet. Den färdiga komposten bör användas inom några månader.
När ska man sprida ut den?
Bästa tiden att sprida ut komposten är under våren och försommaren. Lägg inte på komposten i slutet av sommaren.
Hur mycket ska man använda?
Koncentrera dig på den jord och växter som behöver näring, men överdriv inte. Ett lass på en skottkärra som rymmer 50 liter är lagom till en odlingsyta på 5 kvadratmeter, tillfört en gång om året i ett centimetertjockt lager.
Andra metoder för kompostering:
Vanligast kompostering är traditionell kompost och maskkompost. Dock kan det vara bättre att använda sig av olika tekniker för att återvinna vissa typer av köks- och trädgårdsavfall, däribland höstlöv, tjocka kvistar, hushållsavfall som kött, mejeriprodukter, matrester och en del fleråriga ogräs. Latrin ska aldrig hamna i en vanlig kompost utan kan återvinnas i en latrinkompost.
MARKTÄCKNING:
Material = gräsklipp, tidningar, kartong, höstlöv.
Beroende på materialet kan marktäckning ge näring åt jorden, förbättra strukturen, hålla kvar fukt och hålla ogräset borta. Den är även en god livsmiljö för skalbaggar och andra nyttodjur som lever på skadedjur. Tänk på att marktäckning kan absorbera en hel del regn innan det når ner till marken, så lägg aldrig ut marktäckning på jord som är mycket torr.
FIBERRIK HUSHÅLLSKOMPOST:
Material = köksavfall och papper av sämre kvalitet.
Du blandar det mjuka, blöta köksavfallet(grönt material) med papper och kartong(brunt material) som du knycklat ihop för att skapa luftspalter.
GRÄS- OCH KARTONGKOMPOST:
Material = gräsklipp och använt hushållspapper, wellpapp och kartonger.
Denna metod är ett bra alternativ om du har mycket gräs. En vanlig kompost mår inte bra av alltför stora mängder gräsklipp.
BOKASHIMETODEN:
Material = köksavfall, inklusive kött, matrester och mejeriprodukter.
Bokashimetoden kommer ifrån Japan och går ut på att förbehandla avfallet så att det därefter kan flyttas över till en vanlig kompost utan att det uppstår problem med dålig lukt eller skadedjur. Den sägs även påskynda komposteringsprocessen i allmänhet. Genom en jäsningsprocess utförd av mikroorganismer som blandas med kli. Bokashimedlet strös över avfallet som förvaras i en lufttät hink. Om jäsningsprocessen fungera som den ska luktar den inte, så du kan förvara hinkarna i köket eller på någon sval plats inomhus.
GREEN CONE:
Material = allt matavfall
Metoden är mycket användbar om du vill minska mängden vanliga hushållssopor. Som en extra bonus förser den de buskar och träd som växer intill konen med näring. Green cone består av två delar, en korg som grävs ner i marken och ett konformat, grönt plastlock ovan jord. Metoden skiljer sig från vanlig kompostering på så sätt att konen inte producerar användbar kompost och sällan eller aldrig behöver tömmas. Därför skall green conen placeras intill fruktträd och buskar så att du istället kan "skörda" de näringsämnen som frigörs vid nedbrytningsprocessen.
ÄPPLE- OCH MASKKOMPOST:
Material = fallfrukt och överblivna äpplen.
Eftersom en vanlig kompost oftast slutar att fungera om du lägger för många äpplen i är denna metoden ett bra sätt att föra tillbaka näringsämnena till jorden. Den anläggs rakt på marken och maskar och andra småkryp kommer successivt att flytta in i komposten och producera näringsrik och fuktig kompost. Det kan ta så lång tid som ett par år.
KOMPOSTERA FLIS OCH STRÖ:
Material = träiga grenar och kvistar
Kör materialet genom en kompostkvarn. Blanda fliset med gräsklipp eller annat grönt material och vattna om det är torrt. Efter några månader kan materialet användas som marktäckning eller läggas lite i taget i en blandad kompost.
OGRÄSHÖG:
Material = fleråriga och svåra ogräs
Om man rensar en igenvuxen trädgård eller kolonilott kan det resultera i stora mängder fleråriga ogräs. Dessa kan med fördel läggas i en ogräshög. Lägg ogräset i en hög på marken ovanpå ett svart plastskynke och täck högen helt med ännu mera svart plast. Lämna sedan högen ifred tills alla tecken på växtlighet helt försvunnit. Detta kan ta ett par år. Ogräshög i sopsäck. Om man lägger ogräset i en svart sopsäck dör det och kan sedan läggas i en vanlig kompost utan risk för återväxt. Du måste förvara sopsäcken någonstans i minst ett halvår. När du öppnar säcken igen bör ogräset ha förvandlats till en svart gegga som kan hällas i komposten. Delar som inte ruttnat upp helt och hållet kan läggas tillbaka i säcken för fortsatt nedbrytning.
KOMPOSTDIKE:
Material = vegetabiliskt avfall.Vegetabiliskt avfall från kök och trädgård, inklusive fallfrukt och bokashibehandlat matavfall kan komposteras i ett kompostdike som du gräver i trädgården.
Låter sig bäst göras under vinter och tidig vår. Under sommaren kan du sedan odla olika grödor på samma plats och dra nytta av all näring och fukt som frigörs av det förmultnande avfallet. Har du tungt, dåligt dränerad jord ska du undvika kompostdike. Traditionellt brukar man odla rosenbönor i ett kompostdike men även brytbönor, pumpa, sommar squash och vintersquash trivs i diket.
LATRINKOMPOST:
Material = latrin
Olika sorters torrtoaletter har använts av människor i flera tusen år. Sträcker sig från enkla hål i marken till sofistikerade och upphöjda mulltoaletter där latrinen komposteras och den resulterande "gödseln" skördas och används som all annan kompostmull. Tänk på att först kolla med din kommun vilka lagar och regler som gäller för kompostering av latrin.
TrädgårdsJord: basisk - sur - neutral ?
Hur vet du om din trädgårdsjord är basisk - sur - eller neutral?
Så här tar du reda på det:
Basisk Jord: Häll några matskedar trädgårdsjord i en burk. Tillsätt 2 matskedar vinäger och rör runt. Börjar det bubbla i burken är jorden basisk.
Sur Jord: Häll några matskedar trädgårdsjord i en burk. Tillsätt 2 matskedar bikarbonat och lite vatten. Rör om till en gröt. Om det bubblar i burken är jorden sur.
Neutral Jord: Om inget av ovanstående resulterar i att det bubblar i burken är jorden neutral. Om du vill veta exakt pH-värde måste du skicka jorden på analys.