Väggarna - Kläng&Klätterväxter
Att skapa rum och händelser i trädgården med hjälp av rätt placerade spaljéer och torn är enkla designertrick som alla med fördel kan härma i den egna trädgården.
Olika klätter- och klängväxter tar sig upp och fram på olika sätt. De slingrar med bladklängen, taggar och sugrötter. Hur olika växter klättrar är bra att veta innan du bestämmer dig för vilka växter och vilken funktion du vill de ska få i din trädgård.
Klätterväxterna kräver inte någon omfattande och regelbunden beskärning. Ett undantag finns, storblommiga klematissorter som blommar på årsskottet.
Slingrarna
De slingrande växterna är den största gruppen. De slingrar alltid medurs hos vedartade växter. Slingrarna vill uppåt och de behöver en ruggig/ojämn yta att slingra upp sig i för annars kanar de lätt ner när de börjar bli större och tyngre. Om du använder en stör eller stolpe så försök att sätta tvärribbor eller hönsnät runt så att växterna lättare kan få stöd.
Exempel på slingrare - humle, pipranka, blåregn, minikiwi, kaprifol, japansk träddödare, kameleontbuske, bokharabinda, fjärilsranka, vingfröranka och ettårig blomsterböna. Humle som är en ört har även hakar till hjälp, likaså besksöta, eldkrasse, blåvinda och slingerstormhatt.
Lian är ingen klassificering av växter utan beskriver bara livsformen. Det är växter som slingrar med hjälp av sina stammar eller stjälkar. Det finns bara ett fåtal svenska lianer, men desto fler trädgårdsväxter som "lianar" sig fram i tillvaron. Till de svenska lianerna räknas besksöta, murgröna och vildkaprifol.
mer om KLÄTTER- & KLÄNGVÄXTER - SLINGRARNA
Taggar och Torn
Taggar eller torn. Vad är skillnaden?
Taggar är oftast väldigt lätta att pilla bort. Tagg är ett utskott från växtens yta, enkla utskott från stamytan. En Torn däremot är en ombildad stam eller skott, blad, rot eller blad-del som har en mycket god förankring i växtens stam/gren. Inte lätt att pilla bort.
Rosor klättrar med taggarna och behöver alltid hjälpas upp i början av tillväxten. Fäst grenarna mot underlaget med grön trädgårdstråd eller liknande. Undvik att trä in rosens grenar i spaljéer, vilket jag lärt av egen erfarenhet, inte är så lyckat då äldre grenarna lätt skadas och till slut är det spaljéen som går sönder av rosens växtkraft.
Klängen-
bladskaft, gren-, bladnervs-,skott-,stipel-,rotklägne
Klängväxter utvecklar speciella organ som håller kvar rankorna vid stödet. Klänge är ett klätterorgan som oftast är ett omvandlat skott, grenklänge, som hos vinsläktet Vitis. Det slingrar sig kring ett stöd.
Den vanligaste typen av klänge är bladnervsklänge, som är bildat av bladets huvudnerv.
Skottklänge är ombildade sidoskott och ofta finns här häftskivor i klängespetsarna, som hos klättervildvin och trumpetranka.
Klematis klättrar med bladskaften(bladskaftsklänge) och vill inte ha för grova spaljéer utan tunnare stöd så att de lätt kan slå runt sina bladskaft när de klättrar. Armeringsmattor är ypperliga att använda till klematis. Ibland räknas Klematis även till gruppen Spärr- och hakklättrare.
Mycket sällsynt förekommer också Rotklängen, som utgår från luftrötter.
Stipelklängen är ombildade stipler, vilket är parvise, bladlike bildningar vid bladskaftets bas
Häftskivor & Häftrötter, Rotklättrare
Växter kan också ta sig uppåt med hjälp av sina rötter. De kallas fäst-, luft- eller häftrötter.Växter som tar sig fram och upp med häftskivor eller häftrötter kan ställa till stor skada på husets fasad så undvik att låta dessa klättra på huset. Därför är det bäst att ha denna typ av växter som marktäckare eller på fristående spaljéer eller mot trädstammar utanför huskroppen. Exempel på rotklättrare som har häftskivor är klättervildvin och rådhusvin.
Murgröna, klätterhortensia, klätterbenved och skenhortensia är andra exempel på rotklättrare.
Hak- och spärrklättrare kallas så för de hakar i varandra och underlaget.Det kan svara med hjälp av grentörnar, som hos eldtorn och det kan vara i form av taggar, som hos rosor och björnbär. I denna grupp behöver plantorna alltid hjälp att ta sig upp i början, men brukar sedan klara sig helt själva.
