"Livets Goda" Grönsaker, Bär & Frukt
Köksträdgården, Nyttoträdgården eller helt enkelt Grönsakslandet-kärt barn har många namn. En sak har de gemensamt: ODLAR HOPP, SKÖRDAR GLÄDJE!
Att odla sin mat från frö till tallrik. Förr i tiden var köksträdgården det nav där hela trädgården kretsade.
Idag har köksträdgården inte samma betydelse som förr för att få mat på sin tallrik, utan den har idag blivit en stark trend som kommer mer och mer.
"Jag sitter hellre ensam på en pumpa än trängs med andra på en sammetskudde."-Henry David Thoreau, amerikansk författare
Odlingsrummet
Min "köksträdgård" består av en del grönsaksland, en del krukodling på terrassen och odling i växthuset. Krukodling av örter sker till stor del på terrassen intill köket.
Grönsakslandet består av flera upphöjda odlingsbäddar i lagom storlekar. Odlingsbäddarna är ca 40 cm ovan markplanet och mellan bäddarna ligger singel och stensättning. Dessa bäddar och växthuset skapar tillsammans vad jag kallar för "odlingsrummet" i trädgården. Här växer godsaker!
När du planerar ditt odlingsrum försök få ett så skyddat och soligt läge som möjligt. De flesta köksväxter gillar sol och värme. Upphöjda odlingsbäddar har många fördelar - bekväma då du inte behöver krypa på knä för att rycka ogräs eller så frö. Solen värmer upp jorden i bäddarna tidigare på våren så med högre jordtempertur kan sådd och groning starta tidigare än vanligt.
Sätter du fiberduk över odlingarna för att skydda mot skadeinsekter, sniglar och kalla nätter finns inget bättre än en upphöjd odling, eftersom du enkelt fäster duken mot ytterkanterna och med hjälp av några växtstöd jämnt fördelat över odlingsytan tynger inte duken ner växterna där under, inte ens vid kraftiga skyfall.
Det finns en nackdel med upphöjd odling och det är vattnet. Odlingen torkar ut snabbare vid soliga dagar så Du måste vattna oftare. Eftersom mer vatten sköljer igenom bädden kan lite mer organisk gödsling och mer täckodling runt plantorna vara på sin plats.
"Kunskap är att veta att tomaten är en frukt. Visdom är att inte blanda den i fruktsallad. Filosofi är att undra om ketchup i så fall är en smoothie"
-Okänd
Odlingsbädd
Från början hade jag 3 lite större odlingsbäddar och 2 mindre fyrkantiga. Idag har jag 2 större odlingsbäddar för grönsaker... I den siste 3:e odlingsbädden hade en frösådd japansk klätterros verkligen fått fäste och fyllde upp hela lådan så när som på rabarber och dragon. Lådan var från början tänkt att inrymma alla kryddväxter och örter som jag ville odla, men det blev inte riktigt som jag planerat. Misstaget jag gjorde var att jag satte små rosskott där när fröna grott, för att stå där ett tag och växa till sig och sedan flyttas ut i trädgården på en bättre plats. Åren gick och rosen växte och jag kom aldrig för mig att flytta den i tid. ..
Den blev gigantisk och vi fick lov att stödja upp de långa grenarna för att komma runt i grönsakslandet. Tack och lov fanns där inga taggar på rosen och den blommade på årsskotten så vi kunde beskära den hårt varje vår.
2012: rosen är borta, den blev alldeles för stor och den tog över för mycket. Rosen klipptes ner och vi försöker nu få bort rotsystemet. Till kommande vår ska där vara plats för kryddor och örter...
Det är bra att låta odlingsbädden vara avsedd för det den ska vara till och inte för perenner eller buskar.
Som sagt, en odlingslåda var ockuperad av ros. I mina 2 mindre fyrkantiga odlingsbäddar har jag gjort tappra försök att få en svartvinbärsbuske att trivas och provat med röda vinbär och krusbär. Inget vill gro bra. Nu har jag planterat dit ett pelaräppleträd i en av bäddarna och till våren ryker svartvinbärsbusken till de sälla jaktmarkerna för att antagligen ersättas av ännu ett pelaräppleträd.
Fördelen med Pelaräppleträden är att de upptar ingen större plats och ger fina frukter. Funderar på att sätta en kant av timjan i olika sorter som marktäckning under trädet..eller kanske smultron...och gärna vintergrönt...svårt..? Vi får se... Något matnyttigt blir det i alla fall.
Våren 2010 bytte vi ut det mesta av odlingsjorden i lådorna, trots att jag varje höst låtit gräsklipp, löv och annat grönt få vara kvar i bäddarna över vintern som maskmat och på våren har jag vänt jorden och lagt dit gödsel. Men då jag inte varit direkt noga med växtföljden har växtkraften så sakteliga stannat upp och jag har insett att det är ganska viktigt det där som alla experter talar om. Växtföljden.
Våren 2014 har plankorna i odlingslådorna blivit ganska risiga och murkna så vi monterade dit vinkeljärn i hörnorna och bytte ut några invändiga reglar. Sedan laserades alla plankor utvändigt i svart lasyr. Det blev verkligen ett lyft för utseendet på lådorna.
Åren fortskrider och lådorna nyttjas mest till sommarblommor och kryddväxter. Torkan sommaren 2018 var besvärlig i köksodlingen eftersom de krävde en hel del vatten. Ett diskbråck gjorde inte odlandet helt smärtfritt...
Så 2019 kommer alla odlingslådor utom en att få vara kvar och det blir en låda som skall ha kryddväxter som tål torka bättre och inte kräver så mycket skötsel. Rabarberns låda.
Våren 2022 så har trädgårdslandet genomgått en uppfräschning och numera är det pallkragsodling till största delen. Pallkragarna är laserade i brunt och stl 60x80cm. En stor låda finns kvar av den gamla sorten jag odlat i tidigare, fast nygjord i tjocka plankor som är svartlaserade.
Singel och stenplattor fyller upp runt lådorna. Se bilden nedan.
Växtföljden - odling i skifte
Enligt experterna ska...man odla i skiften. Man ska låta växterna byta plats då och då genom någon form av växtföljd.
Den kan läggas upp på olika sätt, beroende på om man vill ha potatis och/eller jordgubbar och hur stor del av odlingen som kan anslås åt köksväxter. Man kan t.ex. utgå från att det är dags att börja på en ny omgång jordgubbar efter tre år och att potatis mycket väl kan växa på ett och samma ställe under denna tid. Då låter man köksväxterna byta plats inbördes på sin del av odlingen efter nedanstående schema (gå direkt från skifte I till skifte III). När det är dags för storflyttning kan man lämpligen sätta potatis där det varit jordgubbar.
I en liten trädgård finns det vanligen inte plats för några utsvävningar vad jordgubbar beträffar, men några rader potatis vill de flesta ändå ha. Då får man en naturlig växtföljd på fyra år.
Man kan t.ex. göra så här:
Skifte I. Baljväxter som ärter och bönor. Eller gröngödslingsväxter.Berikar jorden med kväve.
Skifte II. Potatis, majs, dill, persilja, jordärtskocka. Gödsling brukar inte behövas efter baljväxter.
Skifte III. Kålväxter och purjo, selleri, squash, gurka. Höstgödsla eller jordförbättra med god kompostjord.
Skifte IV. Rotfrukter, lök och bladväxter. Dessa brukar klara sig utan extra gödsling om jorden är i bra kondition.
FÖRFRUKTSVÄRDE
=Vissa växter har positiv effekt på det som odlas efterkommande. Det kallas för förfruktsvärde.
Exempel på lämpliga förfrukter till olika grödor, som alltså har positiv effekt på den växt du odlar efter på samma plats är:
Först Kål och sedan gröngödsling, purjolök, selleri.
Först Lök och sedan Potatis.
Först Morot och sedan purjolök, potatis.
Först Sallat och sedan purjolök, selleri.
FÅNGGRÖDOR
=växter som fångar näring och som håller kvar den i jorden.
Näringen i jorden försvinner inte bara i det man skördar utan även regnvatten lakar ur odlingsjorden. Särskilt på lätta sandjordar. Fånggrödornas uppgift är att ta upp näring ur jorden för att förhindra att den försvinner upp i luften eller sköljs bort av mycket regn. Fånggrödan sår man under sensommaren och hösten och får står kvar nervissnad och vänds ner i jorden på nästkommande vår. Använd gärna flera olika sorters fånggrödor tillsammans då olika rotdjup tar upp näring från olika nivåer i marken.
Exempel på fånggrödor är:
Honungsfacelia, italienskt rajgräs, bovete och solros.
GRÖNGÖDSLING:
=växter som luckrar och berikar jorden med näring.
Att odla gröngödslingsväxter har två syften. Det ena är berikning av jorden med näring och när de vissnat ner så vänder man ned dem och får en lucker struktur. Det andra är att, som med fånggrödorna, förhindra att den näring som redan finns i jorden försvinner bort.
Man ska inte glömma att många gröngödslingsväxter lockar till sig bin, humlor och fjärilar.
Exempel på gröngödslingsväxter är:
Luktärt, blodklöver, blålupin, sötväppling, honungsfacelia, solros, lin, ringblomma, havre, rajgräs och tagetes.
Samodla snyggt - låt växterna göra jobbet
Vissa växter är bra för varandra. När vissa växter odlas tillsammans kan det leda till större skördar, friskare växter och förhöjd smak och skrämmer bort ohyra. Olika sorters kombinationer av växter är bättre än ensidig monokultur där man odlar samma gröda i stora sjok.
Några lyckade kombinationer:
Potatis+bondbönor med spenat mellan raderna.
Potatis+ringblomma+tagetes
Potatis+kummin+koriander
Morötter+purjo el vitlök med ringblommor överallt.
Kål+solrosor
Vitkål+bondböna+ringblomma+oregano+dill
Brysselkål+lök
Bönor+tomat+majs
Citronmeliss+dill(så in lite dill bland citronmelissen så håller den sig frisk och stark.)
Huvudsallat+dansk körvel
Purjolök+röd-grön bladamarant+vit sommarmalva
Svartkål+jungfrun i det gröna
Röd-grönbladig huvudsallat+snokört
KAMIKAZEVÄXTER: Vissa växter drar till sig ohyra och kan fungera som avledningsmanöver eller sköld åt mer känsliga växter:
Jordärtskockor gillas av åkersorken - Morot/potatis och andra rotsaker lämnas ifred.
Indiankrasse gillas av bladlössen - räddar de flesta i köksträdgården.
Körvel lockar till sig sniglarna - räddar också de flesta i köksträdgården.
Majrova gillas av kålflugan ännu mer än vad flugan gillar kålen.
Alfalfa och Senap lockar till sig ängsstinkflyn - som annars ger sig på gurkor och rotfrukter.
PLANTOR SOM FÖRODLAS INNE:
-
Blomkål - Broccoli - Brysselkål
-
Chili
-
Fänkål
-
Grönkål - Gurka
-
Lök
-
Paprika - Persilja - Pumpa - Purjolök
-
Rotselleri - Rödkål
-
Squash
-
Tomat
-
Vitkål
DE TRE SYSTRARNA - majs, bönor* och squash.
Majs, bönor och squash kallas de tre oskiljaktiga systrarna. Hur kommer detta sig? Jo för majsen får kvävetillskott och stöd av bönornas rötter och rankor, medan squashens täckande blad och ytliga rotsystem håller kvar fukten i jorden. Squashens stickiga håren håller också ohyra borta.
Med dessa grödor får du en komplett måltid - kolhydrater från majsen, protein från bönorna och vitaminer från squashens fruktkött och fettsyror från de stora fröna.
När säsongen är över så låt resterna av denna samplantering vissna ner så tillförs jorden balanserad näring till nästa säsong.
MAJS: vilken sort som helst, både som grönsak och prydnad.
*BÖNOR: som gillar att klättra-alltså INTE buskbönor eller bondbönor!!
SQUASH: valfri squash eller pumpa, beroende på smak och utseende.
FEM BLOMMANDE SAMPLANTERINGAR
1. Tagetes - bra för de flesta köksväxter. Skrämmer bort morotsflugan och motverkar klumprotsjuka hos kål.
2. Lupiner - vacker gröngödsling i raderna med kål eller potatis(efter kupning).
3. Röllikan - låt den växa där den vill växa. Tillför jorden kalium. Avskräcker löss och spinnkvalster.
4. Indiankrasse - drar till sig bladlöss så andra växter kan frodas mer. Blad och blommar till salladen.
5. Ringblomma - bra mot nematoder. Lockar blomflugor vars larver käkar bladlöss. Extra bra för tomater, kål, bönor och stenfruktträd.
BRA SAMODLINGAR I KÖKSTRÄDGÅRDEN:
Vad vill grönsakerna ha?
De flesta gödningsmedel är bra för de flesta grönsaksväxter. Men vissa grönsaker vill gärna ha extra av något speciellt ämne. Tre av de viktigaste gödningsämnena är KVÄVE, KALIUM och FOSFOR.
KVÄVEÄLSKANDE GRÖNSAKER:
blomkål morot vitkål salladskål brysselkål sallat lök spenat
(Kväve finns i de flesta gödningsmedel, särskilt hönsgödsel, guano, blodmjöl och urin)
KALIUMGILLANDE GRÖNSAKER:
blomkål morot brysselkål lök spenat purjolök rotselleri rödbeta
(Kalium finns rikligt i hönsgödsel, algmedel, aska, urin och guano)
FOSFORSUGNA GRÖNSAKER:
blomkål morot vitkål brysselkål sallat lök purjolök rotselleri bönor gurka
(Fosfor finns extra rikligt i aska, benmjöl, blodmjöl och urin)
Man kan sammanfatta detta med att Urin är det som matchar de flesta grönsaker...märkligt? Näe inte direkt ;) Om du vill använda Urin, späd det med nio delar vatten och gödsla inte direkt på grönsakerna, så klart!!
"Lyckan växer i vår egen täppa och kan inte plockas i främmande trädgårdar"
-Brittiske författaren Douglas Jerrold(1803-1857)
